Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Nya dopingpreparat och ständigt bättre analysmetoder skapar utmaningar för en idrottsrörelse som vill bekämpa doping. Olika former av kosttillskott, tillförsel av testosteron, tillverkning av nya «smarta droger» och gendoping är alla exempel på dopingområden vi måste ta ställning till framöver. Redan idag kan olika sorters kosttillskott utgöra regelbrott utan att idrottsutövaren har förstått att det handlat om förbjudna substanser. Testosterontillförsel i form av salva till män redan från 40-årsåldern diskuteras nu som ett sätt att förbättra den generella livskvaliteten. Om testosteron rekommenderas till stora delar av befolkningen, ska det då fortsätta att finnas ett totalförbud för alla idrottsutövare? De analysmetoder som används blir ständigt mer exakta, men detta skapar paradoxalt nog nya etiska dilemman. Det finns flera exempel på utövare som lämnat positiva dopingprov utan att själva förstå varför. Ett exempel är ämnet clenbuterol som påvisats i urinen hos idrottsutövare som ätit kött där detta ämne tillsatts. Balansen mellan vad som görs på medicinsk indikation och vad som teoretiskt sett kan vara doping är problematisk och den kommer att utmana ett samhälle som tycker om att lägga starka moraliska värderingar till grund för vad som ska räknas som doping.

MeSH