Finlands svenskspråkiga ungdomars dryckesvanor i Österbotten och huvudstadsregionen. En
jämförelse med finskspråkiga ungdomar
Engelsk titel: Comparing drinking habits among Swedish-speaking and Finnish-speaking youth in Ostrobothnia
and the metropolitan Helsinki area
Läs online
Författare:
Tigerstedt C
;
Markkula J
;
Karlsson T
;
Jokela J
;
Pietikäinen M
Email: christoffer.tigerstedt@stakes.fi
Språk: Swe
Antal referenser: 26
Dokumenttyp:
Artikel
UI-nummer: 08053743
Sammanfattning
There is some research evidence which
suggests that drinking habits among
Swedish-speaking Finns differ from those
of Finnish-speaking Finns. The limited
literature on this subject routinely lumps
the minority of Swedish-speaking Finns
into one single group. The assumption
is that drinking habits in the Swedishspeaking
population are less damaging to
health than drinking habits in the Finnishspeaking
majority.
In this study we use data from the
nationwide School Health Promotion
Study, which in principle covers all pupils
in the 8th and 9th grade of comprehensive
school and the 1st and 2nd grade of upper
secondary school. We chose to focus
on two areas with a sufficiently large
number of Swedish-speaking residents
and, by tradition, different drinking habits,
i.e. Ostrobothnia and the metropolitan
Helsinki area. All in all, the data consist
of 5,698 Swedish-speaking and 29,708
Finnish-speaking adolescents aged ca.
14-18.
The results show that when the
populations from the two areas are taken
together, there are indeed differences
between the two language groups. The
almost ten-year downward trend in
youthful drinking in Finland is clearly
attributable to Finnish-speaking youth.
Finlands svenskspråkiga - en
sällan undersökt, annorlunda
befolkningsgrupp
Pekka Kuusi (1948) fäste för 60 år sedan uppmärksamhet
vid skillnaderna mellan den
svenskspråkiga och finskspråkiga befolkningens
alkoholbruk i Finland. Han framhöll att
det bland de svenskspråkiga "är betydligt
mera sällsynt att betrakta sig som absolutist
än i landet i gemen. Dessutom drack de
svenskspråkiga alkohol oftare än genomsnittet.
Skillnaderna gällde även ungdomar: de
svenskspråkiga inledde sitt alkoholbruk klart
tidigare än de finskspråkiga. (Ibid.)
Kuusis iakttagelser har visserligen levt vidare
i folkmun, men de har sällan prövats av
forskningen".
Då de svenskspråkigas dryckesvanor
dessutom vanligtvis undersökts som en
del av riksomfattande populationsstudier, har
språkgruppen representerats av ett mycket litet
antal respondenter. I Kuusis undersökning
intervjuades ca 3 000 personer som fyllt 20 år.
Av dem var ca 300 svenskspråkiga. När Jussi
Simpura (1990) som nästa forskare grep sig an
temat, använde han ett material som samlats
in 1984 och bestod av 15-64-åriga finländare.
Materialet omfattade ca 3 600 personer, varav
Christoffer Tigerstedt Jaana Markkula Thomas Karlsson
Jukka Jokela Minna Pietikäinen
Finlands svenskspråkiga
ungdomars dryckesvanor
i Österbotten och
huvudstadsregionen
En jämförelse med finskspråkiga
ungdomar
Finlands svenskspråkiga ungdomars dryckesvanor
i Österbotten och huvudstadsregionen
This is also true for the
reductions seen in frequent
drinking and binge drinking.
In a comparison of
Ostrobothnia and the
metropolitan Helsinki area, it
turns out that the differences
between Swedish-speaking
youngsters are considerable:
abstention, less frequent
drinking and less binge
drinking are clearly more
prevalent in Ostrobothnia
than in the Helsinki area. By
comparison, the Finnishspeaking
adolescents in the
two regions differ less clearly
from each other.
Conspicuous subgroups
within the Swedish-speaking
minority are the binge
drinking upper secondary
students in the Helsinki area,
the abstaining girls from
comprehensive schools in the
almost exclusively Swedishspeaking
Ostrobothnian
municipalities, and the
abstaining youngsters
from the "bible zone" in
Ostrobothnia.
In contrast to earlier
findings, we found that in
Ostrobothnia the drinking
habits of the two language
groups are quite similar.