Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

De flesta patienter med astma har samtidigt påverkan i de övre luftvä- garna, och patienter med rinit, har en kraftigt ökad risk att utveckla astma. Det finns ett klart samband mellan övre och nedre luftvägar, där inflammatoriska processer i näskavitet och paranasala luftvägar är associerade till inflammation också i de nedre luftvägarna. Kronisk rinosinusit är oftare kopplad till en något svårare astma med tecken till remodellering, ofta med samtidig polypbildning. Denna skillnad i reaktion mellan näskavitet och paranasala sinus kan delvis förklaras av att bihålor och nedre luftvä- gar, till skillnad från näsans slemhinnor, har ett gemensamt embryonalt ursprung. Konsekvensen är att kronisk inflammation som leder till vävnadsomvandling i nedre luftvägar kan leda till motsvarande reaktion i de övre luftvägarna, och vice versa. Kronisk kolonisering och förekomst av bakteriella antigen kan ha en betydelsefull roll i detta sammanhanget. En naturlig konsekvens är att försöka reducera den kroniska inflammationen där den finns. I de övre luftvägarna finns möjlighet till både kirurgisk och medicinsk intervention, medan det för nedre luftvägarna endast finns medikamentell terapi. Antibiotikabehandling, framför allt bruk av makrolider, kan ha en relevant roll i detta sammanhanget, även om mer forskning behövs innan man kan ge några generella kliniska rekommendationer.

MeSH