Röntgenkontrastmedel och njurskador. Bättre uppfattning om riskmarkörer och uppföljning behövs
Sammanfattning
Användningen av jodkontrastmedel vid datortomografi och endovaskulära ingrepp har fördubblats under den senaste tioårsperioden.
Jodkontrastmedel kan inducera njurskador med förlängd sjukhusvård, dialysbehov, ökad morbiditet och mortalitet som följd, men drabbar sällan friska individer.
Nedsatt njurfunktion, stora kontrastmedelsdoser, dehydrering, diabetes, hjärtsvikt, hypotoni och hypoxi är viktiga riskfaktorer.
Analys av njurfunktion och riskfaktorer är primärt remittentens ansvar, men uppgifter saknas ofta på röntgenremissen, vilket äventyrar patientsäkerheten vad gäller både diagnostik och risk för njurskador.
Förebyggande åtgärder om-fattar byte till metoder som inte kräver kontrastmedel, optimering av patientens allmäntillstånd inklusive hydrering, minimering av kontrastmedelsdosen och eventuell medikamentell profylax.
Vid kända riskfaktorer finns möjligheter att avsevärt reducera kontrastmedelsdoserna, vilket inte alltid utnyttjas.
Det saknas ett nationellt kvalitetsregister för kontrastmedelsanvändning, vilket försvårar kartläggning av den verkliga risken för njurskador.