Diagnostik av lungemboli hos gravida. Skintigrafi eller datortomografi?
Sammanfattning
Empirisk sannolikhetsbedömning baserad på tromboemboliska riskfaktorer är viktig vid den initiala utredningen av misstänkt lungemboli hos gravida.
D-dimertest ska inte rutinmässigt ingå i en diagnostisk algoritm, medan lungröntgen bör ingå i den initiala utredningen.
Perfusionsskintigrafi med »halverad« aktivitet är att föredra som förstahandsmetod framför datortomografi.
Datortomografi är indicerad när skintigrafi inte är tillgänglig eller inte är konklusiv, men kräver optimering av exponeringsparametrar och specifika kontrastmedelsprotokoll för gravida.
Vid instabil hemodynamik ska alltid snabbast tillgängliga diagnostikmetod användas, oavsett stråldos.
Modern bör informeras om att riskerna för fostret och henne själv vid under- och överdiagnostik av lungemboli vida överstiger kända risker med joniserande strålning och att inga fostermissbildningar riskeras.
Varje sjukhus bör ha en dokumenterad utredningsplan för gravida med misstänkt lungemboli.