Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Artikeln belyser sambanden mellan astma, ångest, depression, astmakontroll och hälsorelaterad livskvalitet. Vi tar också upp begreppet psykoneuroimmunologi där det finns ett samband mellan stress, ångest, depression och immunologisk sjukdomsaktivitet. Med hjälp av validerade frågeformulär har de sista årens forskning visat klara samband mellan psykisk ohälsa och dålig astmakontroll, låg livskvalitet och dålig följsamhet till behandling. Frågan om den psykiska ohälsan försämrar astman eller om dåligt kontrollerad astma ger psykisk ohälsa är dock inte slutgiltigt besvarad. Argument finns för båda riktningarna. Då forskningen pekar på att det hos astmatiker finns upp till sex gånger så många med ångest och depression som hos befolkningen utan astma, är hänsynstagande till psykisk ohälsa en viktig del av en holistisk syn på astmapatienten. Förhållandet mellan stress och astma belyses. Akut stress har en bronkvidgande effekt medan kronisk stress har en mer negativ inverkan. Kronisk stress har också en direkt effekt på immunsystemet som kan tänkas ha en, om inte utlösande, så åtminstone sjukdomsmodifierande effekt. Grunddragen i den psykobiologiska förklaringsmodellen förklaras. Konkluderingen är att vårdgivaren bör ta hänsyn till astmapatientens eventuella psykiska ohälsa att för att uppnå optimal astmakontroll och livskvalitet.

MeSH