Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Under de senaste decennierna har dödligheten i hjärtkärlsjukdomar i Sverige före 75 års ålder mer än halverats. Vårt land räknas numera till lågriskzonen. Förklaringen ligger främst i en förbättrad folkhälsa men även landvinningar i terapin har spelat en viktig roll. Trots detta utgör dessa sjukdomar de vanligaste dödsorsakerna och därför spelar den preventiva farmakoterapin en fortsatt viktig roll i samspel med åtgärder för att främja hälsosamma levnadsvanor. Läkemedelsbehandling är vanligtvis indicerad vid förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes mellitus och svårt tobaksberoende. Det finns många internationella riktlinjedokument men de europeiska, amerikanska och även de nyligen publicerade engelska riktlinjerna är mest relevanta för svenska förhållanden. Dessa dokument har stora likheter. Man begränsar sig främst till att tidigt identifiera personer med förhöjd risk att drabbas av aterosklerotisk sjukdom och man föreslår riktvärden för behandlingen. Folkhälsoåtgärder berörs endast i ringa utsträckning. Som metod för tidig och allmän riskbedömning inom Europa kvarstår SCORE-algoritmen som mest lämplig. I USA och England har egna modeller föredragits, vilket har medfört att en större del av deras befolkning än den i Sverige (där SCORE används) anses ha en förhöjd kardiovaskulär risk. Det finns få skillnader vad beträffar behandlingen av hypertoni, diabetes mellitus och tobaksberoende; valet av läkemedel och målvärden skiljer sig endast marginellt. En större skillnad är dock att man i de amerikanska riktlinjerna har tagit bort riktvärden för behandlingen av förhöjda blodfetter. Detta står i motsats till det europeiska dokumentet. Flera studier har visat att avståndet mellan riktlinjernas målsättningar och utfallet i den kliniska vardagen förblir alltför stort. Därför efterlyses i denna omvärldsanalys en större följsamhet till de evidensbaserade rekommendationerna.

MeSH