Sammanfattning
I Sverige har den åldersspecifika kardiovaskulära dödligheten
halverats på bara de senaste 15 åren. Sverige har
gått från att vara ett högriskland i Europa till ett lågriskland.
Senareläggningen av de kardiovaskulära dödsfallen
står för nästan hela ökningen av medellivslängden under
de senaste decennierna. Andelen män och kvinnor som
slutligen dör av hjärt-kärlsjukdom ligger idag kring
40 %. Prevention idag ägnar sig mer åt den sammanvägda
absoluta risken för hjärt-kärlsjukdom utifrån de
vanligaste riskfaktorerna än åt enskilda riskfaktorer.
SCORE (med kända brister) bedöms som det idag
lämpligaste instrumentet för att beräkna 10-årsrisken
för död i hjärt-kärlsjukdom i Sverige hos personer utan
känd aterosklerotisk kärlsjukdom. Risksiffran ger en
anvisning om hur stor absolut riskminskning en person
kan förvänta av en läkemedelsbehandling som sänker
blodtryck och/eller blodfetter. Genom att åldern är den
starkaste riskfaktorn blir som regel den absoluta vinsten
med läkemedelsbehandling högre hos de äldre. Yngre
har oftast en låg SCORE-risk trots riskfaktorer. SCORE
kan då användas för att visa hög absolut risk på sikt,
något som kan motivera till levnadsvaneförändringar.
SCORE-tabellen behöver regelbundet uppdateras på
grund av minskande dödlighet. En SCORE-tabell för
Sverige presenteras. I texten anges när riskfaktorscreening
bör göras på enskilda individer. Risken kan graderas
i fyra nivåer: låg, måttlig, hög och mycket hög motsvarande
en 10-års mortalitetsrisk på: < 1 %, 1-5 %, 5-10 %
och > 10 %. Läkemedel erbjuds till de allra flesta i de två
högsta riskgrupperna.