Sök artiklar i SveMed+

Observera: SveMed+ upphör att uppdateras!



Primärpreventiv trombocythämmande behandling
Engelsk titel: Primary preventive treatment with platelet aggregation inhibitors Läs online Författare: Gottsäter, Anders ; Skeppholm, Mika Språk: Swe Antal referenser: 32 Dokumenttyp: Översikt UI-nummer: 14113835

Tidskrift

Information från Läkemedelsverket 2014;25(5)65 ISSN 1101-7104 E-ISSN 2002-2441 KIBs bestånd av denna tidskrift

Sammanfattning

Medan dokumentationen för sekundärprevention av hjärt-kärlsjukdom med trombocythämmande läkemedel är övertygande är trombocythämning som primärprevention omdiskuterad. Europeiska riktlinjer avråder från acetylsalicylsyra (ASA) i primärprevention, medan flera amerikanska riktlinjer rekommenderar ASA som primärprofylax hos vissa grupper av diabetespatienter, personer med tio års risk för kardiovaskulär händelse över viss gräns eller till och med till alla individer över 50 år. Primärpreventiva studier baseras på populationer med olika grad av risk för hjärt-kärlsjukdom, och både ASA-doseringen (från 100 mg varannan dag till 500 mg/ dag) och utfallsmått varierar. I Antithrombotic Trialists (ATT) Collaborations metaanalys, baserad på sex primärpreventiva studier av 95 000 individer, gav ASA-behandling en 12 % relativ riskreduktion (RRR) med en mycket liten absolut vinst (0,51 % vs. 0,57 % per år; p = 0,0001) avseende allvarlig kärlhändelse, och 23 % (0,18 % vs. 0,23 % per år; p < 0,0001) avseende icke-fatal hjärtinfarkt, men ingen effekt på stroke (0,20 % vs. 0,21 % per år; p = 0,4) eller kardiovaskulär mortalitet (0,19 % vs. 0,19 % per år; p = 0,7). En senare metaanalys av nio studier med 100 076 deltagare visade även en minskad totalmortalitet (RR 0,94 [95 % CI 0,88-1,0]) och färre ischemiska stroke (RR 0,86 [95 % CI 0,75-0,98]). De absoluta vinsterna med ASA-behandling är således mycket små i primärpreventiva studier. Dessutom måste vinsten avseende ischemiska händelser vägas mot blödningskomplikationer. I ATT Collaboration ökade risken för gastrointestinal (GI) eller annan extrakraniell blödning (0,10 % vs. 0,07 % per år; p < 0,0001) med ASA-behandling. Den senare metaanalysen visade ökad risk för hemorragisk stroke (RR 1,36 [95 % CI 1,01-1,82]), allvarlig blödning (RR 1,66 [95 % CI 1,41-1,95]) och GI-blödning (RR 1,37 [95 % CI 1,15-1,62]). Effekten av ASA som primärprevention hos diabetespatienter skiljer sig inte från den hos icke-diabetiker. Det finns inga övertygande bevis för könsskillnader i effekt. Sammanfattningsvis saknas stöd för primärpreventiv behandling med ASA i syfte att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom både hos individer med och utan diabetes.