Sammanfattning
Respiratoriskt syncytialvirus (RSV) är den vanligaste
orsaken till nedre luftvägsinfektioner hos barn i hela
världen. Andra virus kan ge liknande symtom, men
RSV ger den svåraste sjukdomsbilden och den längsta
vårdtiden. RSV orsakar obstruktiv bronkit, bronkiolit
och viruspneumoni.
RSV ger på norra halvklotet epidemier vintertid och
drabbar i stort sett alla barn under de två första levnadsåren. Av alla barn under två år behöver 1-3 %
varje år
sjukhusvård på grund av RSV, och av dessa är 85
% tidigare friska. Riskfaktorer för ett ökat behov av sjukhus
vård är låg ålder, insjuknande i början av epidemin,
prematuritet, bronkopulmonell dysplasi (BPD) och
hjärtsjukdom, men också sällsynta tillstånd som missbildningar i andningsvägarna och tidigt
debuterande
neuromuskulär sjukdom. Även barn med riskfaktorer
klarar sig dock i 90-95 % av fallen utan sjukhusvård.
Andra viktiga faktorer för infektionens svårighetsgrad är mängden virus, den maternella
antikroppsnivån
och genetisk predisposition. Syskon i hemmet ökar risken hos såväl friska barn som riskbarn.
Frekvens och
riskfaktorer har i norra Stockholm förblivit oförändrade
under de senaste 35 åren, vilket rapporteras även från andra länder.
Den kliniska bilden domineras av en initial period
med förkylningssymtom följt av tilltagande andningsbesvär, vilket i sin tur leder till en oförmåga att
äta med
risk för dehydrering. Cirka 10 % av sjukhusvårdade barn
kräver någon form av intensivövervakning på grund av
andningsinsufficiens och apnéer. Denna risk är störst
hos barn med annan grundsjukdom. Mortaliteten i Sverige är låg.