Sök artiklar i SveMed+

Observera: SveMed+ upphör att uppdateras!



Orsaker och sjukdomsmekanismer vid MS
Engelsk titel: Causes and disease mechanisms in MS Läs online Författare: Piehl, Fredrik ; Olsson, Tomas Språk: Swe Antal referenser: 30 Dokumenttyp: Översikt UI-nummer: 16023183

Tidskrift

Information från Läkemedelsverket 2015;26(6)27-31 ISSN 1101-7104 E-ISSN 2002-2441 KIBs bestånd av denna tidskrift

Sammanfattning

Multipel skleros (MS) är en av de mest frekventa orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning i yngre åldersgrupper. Livstidsrisken för MS i Sverige är cirka 1 på 500 och totalt lever omkring 20 000 personer med diagnosen MS i Sverige, där sjukdomen är mer än dubbelt så vanlig hos kvinnor. Vanligen insjuknar man i 20- till 40-årsåldern, men sjukdomen kan också debutera hos yngre eller äldre individer. Samhällets kostnader för MS är höga i förhållande till sjukdomsprevalensen; för år 2005 uppskattades de direkta och indirekta kostnaderna till nära 6 miljarder kronor, som till största delen beror på förlust av arbetsförmåga och kostnader för personlig assistans. Sjukdomsmodulerande läkemedel för MS är dyra, men står endast för en mindre del av de totala kostnaderna. De stora framsteg som på senare år gjorts inom läkemedelsutveckling för MS gör att förutsättningarna för att förhindra utveckling av funktionshandikapp avsevärt förbättrats för de patienter som befinner sig i den första, inflammatoriska fasen av sjukdomen. Samtidigt innebär ett ökande antal behandlingsalternativ, med sinsemellan olika egenskaper, att kraven på att på individnivå göra en kvalificerad avvägning av risk/ nytta har ökat. Idag finns ingen sjukdomsmodulerande behandling som entydigt har visad effekt i den progressiva sjukdomsfasen, men sjukdomsmodulerande behandling kan och ska ändå övervägas hos vissa undergrupper. För patienter i senare sjukdomsfaser blir behovet också större av att få symtomatisk behandling utprövad för olika sekundära tillstånd, såsom neurogena smärtor, spasticitet, urinvägsproblem, fatigue och depression. Syftet med denna behandlingsöversikt är att belysa de framsteg som gjorts inom området, men också risker och begränsningar för de terapier som idag finns tillgängliga. Sjukdomsprocessen vid MS involverar enbart det centrala nervsystemet (CNS), som inbegriper hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen, och medför utspridda inflammatoriska förändringar med åtföljande ärrbildning (skleros) i nervvävnaden, vilket också har gett sjukdomen dess namn (1). Historiskt har en rad olika orsaker, inte minst infektiösa agens, misstänkts ligga bakom sjukdomen, men under senare år har alltmer övertygande bevis framkommit för att MS är en autoimmun sjukdom och därmed en i raden av olika tillstånd där en eller flera felaktigheter i reglerande mekanismer gör att immunsystemet angriper den egna kroppens vävnader. I likhet med andra autoimmuna sjukdomar tros MS uppstå som ett resultat av ett komplext samspel mellan arvsanlag (gener) och omgivningsfaktorer (2) (Figur 1)