Sök artiklar i SveMed+

Observera: SveMed+ upphör att uppdateras!



Vårdrelaterad pneumoni - pediatriska aspekter
Engelsk titel: Health care associated pneumonia - pediatric aspects Läs online Författare: Eriksson, Margareta ; Berner, Jonas ; Bergström, Sten-Erik Språk: Swe Antal referenser: 29 Dokumenttyp: Översikt UI-nummer: 16033469

Tidskrift

Information från Läkemedelsverket 2016;27(1)58-62 ISSN 1101-7104 E-ISSN 2002-2441 KIBs bestånd av denna tidskrift

Sammanfattning

I detta bakgrundsdokument används begreppet vårdrelaterad pneumoni istället för sjukhusförvärvad pneumoni. VAP (ventilatorassocierad pneumoni) ses här som en undergrupp till vårdrelaterade pneumonier (se Inledning). Vårdrelaterad pneumoni är inte lika vanlig hos barn som hos vuxna. Den är dock den näst vanligaste nosokomiala infektionen efter misstänkt eller verifierad sepsis. Det är möjligt att det finns en underdiagnostik där barn med sepsis och lungröntgenförändringar ofta endast får diagnosen sepsis. Majoriteten av studier har fokuserat på pneumoni hos barn som respiratorvårdats (VAP). Rapporterad frekvens varierar stort beroende på vilken grupp av barn som inkluderats i olika studier. Frekvensen tycks dock ha minskat under senare år, förhoppningsvis till följd av förebyggande åtgärder. Hos barn nämns siffror på 3-0 % av respiratorvårdade barn eller 0,5-3 per 1 000 respiratorvårddagar. Inom neonatalogin är siffrorna ännu osäkrare med 5-6 per 1 000 respiratordagar hos extremprematurer. Riskfaktorer för vårdrelaterad pneumoni utgörs av "syndromdiagnos", steroidbehandling och reintubation. På neonatalavdelningar är låg födelsevikt, sondmatning och reintubation riskfaktorer. Diagnosen grundar sig på kliniska symtom, röntgenförändringar och mikrobiologi. Tolkning av röntgenbilder är speciellt svår hos små barn på grund av hög förekomst av atelektaser. Flera provtagningsmetoder har hög känslighet men låg specificitet. Bronkoalveolärt lavage (BAL) framhålls som den bästa metoden men i praktiken används ofta trakealaspirat (specificitet 40 %). Den vanligaste påvisade etiologin är S. aureus, Pseudomonas och H. influenzae. Ett framgångsrikt förebyggande arbete kräver en samsyn hos personal avseende en kombination av åtgärder såsom högläge, munvård, översyn av respiratorslangar, handhygien samt naturligtvis extubation snarast möjligt. I flertalet interventionsstudier har man använt sig av kuffad tub och ofta också syrahämmande medicinering.