Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Lungornas funktion har varit föremål för vetenskapligt intresse sedan antiken. Ett av de första försöken att formulera en teori för lungornas funktion var att luften passerade från lungorna till vänster kammare och att artärerna innehöll luft. Huvuddragen i denna teori bestod under lång tid. Effektiva mikroskop började konstrueras i början av 1600-talet, och med hjälp av dessa kunde Marcello Malpighi för första gången påvisa lungans alveolära struktur. Under 1660-talet började man få en god förståelse för lungans bälgfunktion och man blev klar över att lungans expansion var en följd av ökad thoraxvolym. Mätningar av lungvolymer togs till klinisk tillämpning av den engelske kirurgen John Hutchinson. Hans spirometer ter sig med dagens mått mätt lite komplicerad att använda, men hans instruktioner för mätning av vitalkapaciteten tillämpas med mycket små modifikationer än idag. Utvecklingen av de lungfunktionsundersökningar vi är vana vid har varit ett mödosamt arbete och många olika försök har gjorts för att mäta lungornas volym och kapacitet. Den vanligaste undersökningen, dynamisk spirometri, tog mer än ett sekel att utveckla, från Hutchinsons beskrivning av vitalkapaciteten till Tiffeneaus och Pinellis lansering av FEV1.

MeSH