Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Vad det är som orsakar hälsoeffekter i miljöer med mycket trafikföroreningar, och vilka hälsoutfall som beror av vilka föroreningar, är centrala frågor för den som arbetar med luftvård och åtgärdsprogram. En het fråga under senare år har varit vilken roll som NO2 (kvävedioxid) spelar. Är det bara en indikator på avgaser eller har ämnet i sig effekter på vår hälsa, t ex astma. Ofta har hävdats att det är andra komponenter i stadsluften som ligger bakom observerad överrisk i områden med höga halter. Ultrafina partiklar har lyfts fram som en trolig kausal komponent, men det visar sig att forskningen hittills inte givit mycket stöd för detta. Istället har just sotet som utgör en liten del av den fina partikelfraktionen (mindre än 2,5 mikrometer) visat starkare samband till mortalitet och kardiovaskulära effekter än vad partikelkoncentrationen totalt gjort. Motor och bränsle påverkar utsläppsmängderna från fordonen, men trafikföroreningarna kommer inte bara från avgasrören. Grovfraktionen av partiklar (2,5–10 mikrometer) är främst mekaniskt bildad, och här ingår trafikens slitagepartiklar (vägdamm) från vägbana, sand, bromsar mm. Dessa grövre partiklar har visat sig ha störst betydelse för respiratoriska effekter, exempelvis ökar akutbesök för andningsproblem när halterna stiger, men också dagligt antal dödsfall. Även om det är svårt att exakt peka ut vilken komponent som driver sambanden är det tydligt att trafikföroreningar påverkar många fler typer av hälsoutfall än vad som diskuterades bara för 10 år sedan.

MeSH