Engelsk titel: Drug treatment of long-term pain in adults - treatment recommendation
Läs online
Författare:
Anonymous
Språk: Swe
Antal referenser: 3
Dokumenttyp:
Artikel
UI-nummer: 17120141
Sammanfattning
Huvudbudskap:
• Med långvarig smärta avses smärta som kvarstår efter tre månader eller efter ett normalt läkningsförlopp.
• För patienter med långvarig smärta är ett multimodalt omhändertagande och ett biopsykosocialt synsätt det viktigaste.
Målet är att med hjälp av strukturerade psykologiska och fysioterapeutiska metoder stärka patientens friska sidor,
uppmuntra fysisk och ändamålsenlig aktivitet, stödja normala sysslor och tona ner den livsstörning som den långvariga
smärtan medför.
• Läkemedelsbehandling är inte en självklar del i behandlingen av långvarig smärta. När läkemedel används ska de ses
som en del i det multimodala omhändertagandet och ska i möjligaste mån väljas utifrån smärtmekanism och smärtgenererande
strukturer.
• Insatt läkemedelsbehandling av långvarig smärta ska alltid noggrant utvärderas. Vid utebliven eller otillräcklig effekt
på smärtlindring, funktion och livskvalitet ska behandlingen omprövas.
• Vid nociceptiv smärta baseras läkemedelsvalet på ett stegvist förfarande som innebär att behandling av lindrig nociceptiv
smärta påbörjas med paracetamol och/eller COX-hämmare (NSAID). I nästa steg, vid måttlig smärta, övervägs kodein,
tramadol eller buprenorfinplåster, och vid svår smärta kan morfin eller andra opioider övervägas.
• Vid perifer och central neuropatisk smärta rekommenderas i första hand gabapentinoider, tricykliska antidepressiva eller
SNRI. I andra hand finns en svag rekommendation för tramadol och i tredje hand en svag rekommendation för morfin
eller oxikodon. I vissa fall är lokalbehandling med plåster innehållande kapsaicin eller lokalbedövning att föredra.
• Nociplastisk smärta uppstår till följd av förändrad nociception orsakad av störd smärtmodulering, och i avsaknad av
tecken på vävnadsskada eller skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet. Den farmakologiska behandlingen
liknar den vid neuropatisk smärta, det vill säga SNRI och gabapentinoider, medan opioider bör undvikas.
• Innan behandling med opioider inleds ska risken för beroendeutveckling och problematiskt bruk värderas och en
vårdplan upprättas. Den förskrivare som påbörjar opioidbehandling är skyldig att följa upp medicineringen till dess
att den formellt överlämnas och accepteras av annan förskrivare.