Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Stress (den process genom vilken vi uppfattar och svarar på hot och på- frestningar) är en viktig determinant för långsiktig hälsa och har visats kunna påverka exempelvis nervsystem, hjärt-kärlsystem och immunsystem. Påverkan på immunsystemet inbegriper både immunstimulerande och immunsupprimerande effekter, där framför allt akut stress har visats stimulera den medfödda grenen av immunsystemet. Till exempel stimuleras de vita blodkropparnas migration av kortvarig stress, med mycket tydliga effekter på fördröjda överkänslighetsreaktioner i djurmodeller. Mer varaktig stress har huvudsakligen immunsupprimerande eller felreglerande effekter på immunsystemet. Många studier visar numer att stress kan påverka balansen mellan T hjälpar cell 1 (Th1) – cytokiner (ex. IL-2, IFN-gamma) och T hjälpar cell 2 (Th2) – cytokiner (ex. IL-4, Il-5) mot Th2, vilket alltså kan stärka den allergiska inflammationen. Möjligtvis är denna tendens starkare hos personer med allergi jämfört med utan allergi. Allergiker har förutom Th2-relaterade cytokiner även förhöjda halter av vissa pro-inflammatoriska cytokiner, ex. TNF-alfa. Pro-inflammatoriska cytokiner har en tydlig påverkan på hjärnan, där de orsakar en respons som kännetecknas av trötthet, sinnesstämning och negativ inverkan på vissa kognitiva funktioner. Sådan påverkan kan vara del i symtom på trötthet och kognitiv förlångsamning som ofta rapporteras i samband med allergi. Slutligen diskuteras sömnens roll vid allergisk sjukdom.

MeSH