Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Många barn har obstruktiva luftrörsbesvär med pipande och väsande andning under de första åren. Spädbarn och småbarn som har besvär enbart i samband med förkylningar brukar bli besvärsfria vid 2–3 års ålder, eller något senare. Hos barn med allergisk sensibilisering brukar astmabesvär kvarstå längre. I 4–5- årsåldern har drygt 50% av barn med tidiga obstruktiva besvär blivit symtomfria och i 10-årsåldern har 70–75% blivit av med sina besvär. Faktorer som talar för att tidiga obstruktiva besvär ska utvecklas till astma är: hereditet, atopiskt eksem, allergisk sensibilisering, förhöjda eosinofiler i blodet och besvär mellan virusinfektionerna. I skolåldern dominerar astma med en allergisk komponent. Fortfarande är dock virusinfektioner en viktig utlösare av astmaförsämringar. Fram till puberteten är astma vanligare bland pojkar, men blir sedan vanligare bland flickor. En del barn som blivit av med sin astma får tillbaka den i slutet av tonåren eller i tidig vuxen ålder. Långtidsstudier visar på betydelsen av allergi för att astman kvarstår i tonåren och vuxen ålder. Barn med dålig lungfunktion fortsätter som regel att ha lägre lungfunktion i vuxen ålder, så kallad «tracking of lung function». Behandlingen med inhalationssteroider har haft dramatiska effekter på sjuklighet och sjukhusinläggningar, även om astmasjukdomens naturalförlopp kanske inte ändras.

MeSH