Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Kunskap om sömnens betydelse för barns fysiska och psykiska hälsa har ökat. Sömnbrist förknippas med oro, nedstämdhet, beteendeproblem, uppmärksamhetsbrist och fysiska symtom såsom övervikt. Frågan om optimal sömntid för barn i olika åldrar är inte helt klarlagd och det finns individuella variationer. I epidemiologiska studier ses varierande sömntider under ett dygn, från cirka 13 timmar för spädbarn, 12 timmar i förskoleålder, 9 timmar under låg- och mellanstadietid och 8 timmar under tonårstiden. Sömntiden förefaller ha minskat något hos barn över tid. Det finns också skillnader mellan olika länder. Det finns data som pekar på att främst ungdomar under senare år kan ha betydligt mindre sovtid per dygn än den som rekommenderas, särskild under skolveckorna. Det sker ofta en dygnsrytmförskjutning under helgerna och svårigheter att återanpassa rytmen i början av veckan. Vi har sedan 1980-talet sett att svenska ungdomar rapporterar ökad frekvens av oro, nedstämdhet, sömnproblem och värkproblem - mest tydligt hos flickor. Liknande symtom kopplas ofta ihop med stress. Det ger ett mönster av att unga människor har upplevt mer subjektiv stress, mer psykiska symtom och mer sömnproblem under senare år. Livsstilsfaktorer, till exempel alkohol, koffeinhaltiga drycker och lite motion, är andra riskfaktorer för sömnproblem. Skärmaktiviteter som dataspel, internetkontakter och SMS-kommunikation anses ha betydelse för sömnmönster i dagens barn- och ungdomskultur. Då ungdomar har en viss förskjutning av dygnsrytmen diskuteras ibland att skolstarttiden på morgonen skulle behöva ändras. Internationella studier ger visst stöd för nyttan av detta.

MeSH