Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Beta-2-stimulerare (beta-2-agonister) är de i särklass vanligaste luftrörsvidgande läkemedlen vid astma och kan utifrån sin effektduration delas in i kortverkande (4-6 timmar), långverkande (cirka 12 timmar) och ultralångverkande (cirka 24 timmar). I dagsläget är det endast kortverkande och långverkande beta-2-stimulerare som används för astmabehandling i Sverige. De i Sverige använda kortverkande beta-2-stimulerarna är salbutamol och terbutalin. De långverkande beta-2- stimulerare som används är formoterol och salmeterol. Formoterol har förutom sin långa effektduration även en snabbt insättande bronkvidgande effekt. Långverkande beta-2-stimulerare har en väl dokumenterad god effekt vid underhållsbehandling av astma men ska endast ges i kombination med inhalationssteroider, och då helst i samma inhalator för att undvika monoterapi med enbart den långverkande beta-2-stimuleraren. Tillägg av långverkande beta-2-stimulerare till barn och vuxna astmatiker som behandlas med inhalationssteroider ger ingen ökad risk för allvarliga biverkningar eller oönskade effekter. Kortverkande beta-2- stimulerare har ingen plats vid underhållsbehandling. Vid tillfälliga astmabesvär kan kortverkande beta-2- stimulerare eller formoterol ges. Beta-2-stimulerare ska i första hand alltid ges som inhalation även vid svåra astmaanfall. Toleransutvecklingen mot beta-2-stimulerare har sannolikt ingen klinisk betydelse vad gäller den bronkvidgande effekten medan toleransutveckling gentemot den skyddande effekten mot bronkkonstriktiva stimuli är mer oklar.

MeSH