Engelsk titel: Intractable asthma
Läs online
Författare:
Fahlen, Barbro
Språk: Swe
Antal referenser: 38
Dokumenttyp:
Översikt
UI-nummer: 15073002
Sammanfattning
Svårighetsgraden av astma bedöms utifrån det behov av
läkemedel som krävs för att minimera symtom och förebygga
försämringsperioder. Eftersom begreppet svår
astma grundar sig på den behandlingstrappa som introducerats
av Global Initiative for Asthma, GINA, inleds
detta kapitel med en sammanfattning av det under 2014
uppdaterade dokumentet "Global strategy for asthma
management and prevention" (www.ginasthma.com).
Definitionen av astma är här delvis omformulerad för
att inrymma de olika fenotyper som identifierats i flera
studier, samt för att bereda väg för riktade terapival.
Stor vikt läggs vid betydelsen av att ställa en korrekt och
objektivt grundad astmadiagnos. Diagnostik och uppföljning
ingår som fundament i behandlingstrappan.
En internationell expertgrupp har på uppdrag av
European Respiratory Society (ERS) och American
Thoracic Society (ATS) granskat och uppdaterat definitionen
av svår astma, dess utredning och behandling
samt möjliga mekanismer/fenotyper. I en kritisk evidensbaserad
litteraturgenomgång fann man att det inte
finns tillräckligt stöd för allmän klinisk användning av
många behandlingar som prövas vid svår astma (till exempel
svampmedel, makrolider, metotrexat och bronkiell
termoplastik) eller för att styra behandlingen med
utandad kväveoxid eller sputumeosinofiler. Däremot
finns det stöd för att behandla med anti-IgE vid svår
astma med starkt allergiskt inslag.
Nya möjliga biologiska läkemedel vid svår astma är
dock under utveckling. Exempelvis har en antikropp
mot IL-5 prövats i fas III-studier vid eosinofil astma
och en antikropp mot IL-13 vid allergisk astma. Det är
sannolikt att flera biologiska läkemedel kommer att introduceras
för patofysiologiskt definierade grupper av
patienter med svår astma. Nyligen publicerade rapporter
och pågående studier kan leda till framtida omprövning
av huruvida till exempel makrolider ska användas och
medför förhoppningsvis att icke-farmakologiska behandlingsalternativ
som termoplastik och luftrening
kan finna sina platser i behandlingsarsenalen.