Sök artiklar i SveMed+

Observera: SveMed+ upphör att uppdateras!



Svårbehandlad astma
Engelsk titel: Intractable asthma Läs online Författare: Fahlen, Barbro Språk: Swe Antal referenser: 38 Dokumenttyp: Översikt UI-nummer: 15073002

Tidskrift

Information från Läkemedelsverket 2015;26(3)62-6 ISSN 1101-7104 E-ISSN 2002-2441 KIBs bestånd av denna tidskrift

Sammanfattning

Svårighetsgraden av astma bedöms utifrån det behov av läkemedel som krävs för att minimera symtom och förebygga försämringsperioder. Eftersom begreppet svår astma grundar sig på den behandlingstrappa som introducerats av Global Initiative for Asthma, GINA, inleds detta kapitel med en sammanfattning av det under 2014 uppdaterade dokumentet "Global strategy for asthma management and prevention" (www.ginasthma.com). Definitionen av astma är här delvis omformulerad för att inrymma de olika fenotyper som identifierats i flera studier, samt för att bereda väg för riktade terapival. Stor vikt läggs vid betydelsen av att ställa en korrekt och objektivt grundad astmadiagnos. Diagnostik och uppföljning ingår som fundament i behandlingstrappan. En internationell expertgrupp har på uppdrag av European Respiratory Society (ERS) och American Thoracic Society (ATS) granskat och uppdaterat definitionen av svår astma, dess utredning och behandling samt möjliga mekanismer/fenotyper. I en kritisk evidensbaserad litteraturgenomgång fann man att det inte finns tillräckligt stöd för allmän klinisk användning av många behandlingar som prövas vid svår astma (till exempel svampmedel, makrolider, metotrexat och bronkiell termoplastik) eller för att styra behandlingen med utandad kväveoxid eller sputumeosinofiler. Däremot finns det stöd för att behandla med anti-IgE vid svår astma med starkt allergiskt inslag. Nya möjliga biologiska läkemedel vid svår astma är dock under utveckling. Exempelvis har en antikropp mot IL-5 prövats i fas III-studier vid eosinofil astma och en antikropp mot IL-13 vid allergisk astma. Det är sannolikt att flera biologiska läkemedel kommer att introduceras för patofysiologiskt definierade grupper av patienter med svår astma. Nyligen publicerade rapporter och pågående studier kan leda till framtida omprövning av huruvida till exempel makrolider ska användas och medför förhoppningsvis att icke-farmakologiska behandlingsalternativ som termoplastik och luftrening kan finna sina platser i behandlingsarsenalen.