Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni omfattar i huvudsak kvantitativa bakterieodlingar från nedre luftvägar. Bronkoskopiska prover som skyddad borste, BAL (bronkoalveolärt lavage) inklusive lågvolyms-BAL och trakealsekret är de mest användbara proverna för diagnostik. Med gällande kvantitativa signifikansgränser uppnås en bra balans mellan sensitivitet och specificitet. En Cochrane-översikt har visat att kvantitativa odlingar inte påverkar mortaliteten vid ventilatorassocierad pneumoni (VAP) och inte heller leder till kortare tid på intensivvårdsavdelning (IVA) eller snabbare modifiering av antibiotikabehandling hos de som får kvantitativa odlingar utförda. Trots detta anses kvantitativa odlingar vara det enda verktyg man har för att skilja mellan kolonisation och infektion. Studierna som ingår i översiktsartikeln är få, med lågt antal patienter och låg mortalitet, då flertalet patienter fick korrekt initial behandling. Med gällande kunskapsläge är kvantitativa luftvägsodlingar den bästa diagnostiska strategin trots brist på evidens på gynnsam effekt på mortalitet. Några svenska studier har kartlagt etiologin vid svenska sjukhusförvärvade pneumonier, framför allt vid VAP. Vanliga agens är H. influenzae, S. aureus, E. coli och P. aeruginosa och det etiologiska panoramat påverkas av vårdtidens längd och tid med mekanisk ventilation. Svenska nationella resistensdata saknas för luftvägsodlingar, då resistensövervakning i huvudsak är inriktad på infektioner i blodbanan. I detta bakgrundsdokument redovisas siffror från Karolinska Universitetslaboratoriet som visar måttlig förekomst av resistens bland de viktiga patogenerna. I nuläget har virologisk och molekylärbiologisk diagnostik ingen klar plats i diagnostiken, bortsett från diagnostik av influensa och atypiska bakterier som inte framkommer i odlingar. PCR-baserade metoder för bakterier som kan påvisas i vanliga luftvägsodlingar har heller ingen dokumenterad plats i nuläget.

MeSH