Sök artiklar i SveMed+

Observera: SveMed+ upphör att uppdateras!



Pricktest och specifikt IgE
Engelsk titel: Skin tests and specific IgE Läs online Författare: Nilsson, Lennart ; Nilsson, Caroline ; Duchen, Karel ; Jenmalm, Maria Språk: Swe Antal referenser: 18 Dokumenttyp: Artikel UI-nummer: 18030278

Tidskrift

Allergi i Praxis 2018; (1)20-5 ISSN 0806-5462 KIBs bestånd av denna tidskrift Denna tidskrift är expertgranskad (Peer-Reviewed)

Sammanfattning

Våra vanliga allergiska sjukdomar såsom pollen- och födoämnesallergi, allergisk astma, en del akuta nässelutslag och cirka en tredjedel av eksem i barndomen är «IgEmedierade». Denna antikropp, igE, upptäcktes på 1960-talet, vilket publicerades 1967 efter arbete av Gunnar Johansson och Hans Bennich i Sverige och paret Ishizaka i USA och den nya antikroppen fick då namnet IgE. Detta har inneburit att vi idag bättre kan diagnostisera och behandla allergiska sjukdomar och skilja mellan IgE-medierade och andra överkänslighetsreaktioner. Dessutom kan vi idag behandla barn och vuxna med allergen-specifik immunterapi och ge monoklonalt anti-IgE för att eliminera IgE och på så sätt behandla svår allergisk astma, svår födoämnesallergi och kronisk urtikaria. Vi beskriver i denna artikel de tester och prover som görs för att utröna om det föreligger en IgE-medierad allergi. Vi mäter idag allergenspecifikt IgE i blodet, gör pricktest, provocerar med allergen, analyserar allergena komponenter, och kan även analysera med mikroarrayteknik och basofilaktiveringstest. Denna artikel beskriver kortfattat allergenspecifikt IgE och pricktest med deras föroch nackdelar. Vi har också tagit upp en diskussion om olika screeningtester. Sammanfattningsvis är det viktigt att undersöka allergensensibilisering baserat på anamnes och kliniska allergiska symtom. Resultat från allergitester skall alltid tolkas i relation till kliniska besvär.