Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Icke IgE-medierad födoämnesallergi är ovanlig och inte så väl känd för många läkare. Mycket tyder på att prevalensen har ökat de senaste 10–20 åren. Det finns tre olika kliniska former vilka alla drabbar tarmslemhinnan som blir inflammerad. Patofysiologin är oklar, proteiner från födan aktiverar T-celler och frisättning av proinflammatoriska cytokiner vilket i sin tur leder till lokal inflammation i tarmen med ökad tarmpermeabilitet. Två av dessa kliniska former kan ge allvarliga symtom, med upprepade kräkningar och blodtillblandad diarré och även chocktillstånd med metabolisk acidos och hypovolemi. Även malabsorption och dålig viktuppgång kan ses. Symtom kan uppträda även hos barn som enbart får bröstmjölk, men kommer oftast när barnet börjar få tillägg eller fast föda. Elimination av orsakande föda antingen hos den ammande mamman eller hos barnet leder till fullständig remission. Diagnosen säkerställs med födoämnesprovokation. De flesta barn med FPIES, food protein-induced enterocolitis syndrome, blir friska runt 3–5 års ålder. Barn med allergisk proktit blir friska i tidigare ålder. Ökad kunskap behövs om icke IgEmedierad födoämnesallergi, som antagligen är vanligare än vi tror. Kanske finns det lindriga kliniska former som går oupptäckta.

MeSH