Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Sjukhusförvärvad pneumoni (hospital-acquired pneumonia, HAP) är en av de vanligaste nosokomiala infektionerna och sjukdomen är associerad med hög mortalitet och morbiditet. Hos immunkompetenta patienter är det huvudsakligen bakterier som orsakar HAP. De två vanligaste smittämnena är Pseudomonas aeruginosa och Staphylococcus aureus. Spektrum av patogener och resistensmönster varierar, varför det är viktigt att ha kännedom om den lokala situationen. Vid initial empirisk behandling är det viktigast att ge korrekt antibiotikabehandling så snabbt som möjligt efter diagnos. Den bästa strategin för att minska mortaliteten anses vara att initialt ge en bred antibiotikabehandling för att sedan modifiera denna efter odlingssvar. Tidpunkten när patienten insjuknar i pneumoni efter inläggning på sjukhus har visat sig vara en viktig epidemiologisk och prognostisk variabel. HAP som debuterar inom fyra dagar efter inläggningen orsakas som regel av vanliga samhällsförvärvade bakterier, medan HAP som debuterar fem dagar eller mer efter inläggningen oftare orsakas av mer resistenta bakterier och har en sämre prognos. Även hos patienter som nyligen sjukhusvårdats eller nyligen behandlats med antibiotika, ses en ökad förekomst av resistenta bakterier. För kritiskt sjuka patienter med HAP som har riskfaktorer för resistenta bakterier rekommenderas internationellt behandling med kombinationer av antibiotika från olika antibiotikaklasser. För patienter med HAP utan riskfaktorer för resistenta bakterier som inträffar efter mindre än fem dagars sjukhusvård rekommenderas monoterapi. När en patogen identifierats är det angeläget att rikta antibiotikabehandlingen mot den aktuella bakterien för att undvika resistensutveckling mot bredspektrumantibiotika. Kort behandlingstid (7-8 dagar) har samma kliniska effekt som lång (10-15 dagar) och innebär ett minskat antal recidiv av multiresistenta bakterier.

MeSH