Sök artiklar i SveMed+

Tidskrift

Sammanfattning

Förmaksflimmerablation är en etablerad behandlingsform för utvalda patienter med symtomgivande förmaksflimmer. Ingreppet är tekniskt krävande och har en känd procedurrelaterad risk för tromboemboliska komplikationer. Risken kan vara relaterad till det underliggande protrombotiska tillståndet som finns vid förmaksflimmer men även till specifika ablationsrelaterade faktorer såsom trombbildning på katetrar, aktivering av koagulationskaskaden när ablation ges och dylikt. Adekvat antikoagulation före, under och efter ingreppet är därför av största vikt för att förebygga tromboemboliska komplikationer. Patienter utan riskfaktorer för stroke förbereds med antikoagulantia på samma sätt som inför en konvertering, och de med livslång antikoagulantiabehandling fortsätter även efter ingreppet med denna behandling oavsett utfallet. Under själva ingreppet har olika strategier med antikoagulantiaskydd använts. Tillgängliga kliniska studier stödjer användning av kontinuerligt warfarin med terapeutiskt PK(INR) framför så kallad bridging med heparin. Flera studier stödjer ett användande av NOAK då de tycks ha lika bra effekt och säkerhet som warfarin, men randomiserade studier är få och fler studier krävs för att fastställa optimal handläggning av patienter med olika riskfaktorer för stroke.

MeSH